BLOGGOTEK

Parerar haglet genom stillasittande. Hinner ut lagom till att regnet tar vid och viner i överljud genom motvind på den blå av stål mot Bergsgatan. Träffar F en snabbis, han ser likadan ut som han gjorde när jag var där sex timmar tidigare, turkosa mjukisbyxor och tischa. rufsiga testar av hår och nyvakna ögon. 

dricker kaffe med C som egentligen vill ha the. sörplar mig själv till darriga händer och fragment av bekännelser för hans rutiga skjorta och långa stuprör.

läser Sonntag nu, läser mig till grusiga ögon och en hjärna på högvarv, vågar inte mer kaffe men vill vara vaken hela natten, tänker på kuddar och täcken, men vänder bort, vänder blad. trubbar på det andra sättet, det som inte sker på lördagar med hög promille och beslut helt utan konsekvenstänkande. trubbar på det sätt som sker i vinröda soffor med mig själv i speglande fönsterglas som enda sällskap. på det sätt där tystnaden, ju längre den blir, bidrar till beslut svåra att fatta. trubbar på ett sätt som bidrar till övermod.