Från nya platsen ser jag två centimeter av Oslofjorden, resten är dold bakom en koloss i tegel, grönt och grått.
Samtalen från korridoren utanför skär sönder kontorstystnaden. Suset från fläktsystemet, radioskvalet, rasslet från tangentborden. Har inte hunnit vakna tillräckligt ännu för att låta rösterna bli accepterade ingredienser i ljudbilden.
Dricker kaffe, trycker uppdatera, tittar på regnet. Skjuter upp. Orkar inte börja. Dränker allt med lurarna, koffein och Radio dept. Jag skruvar upp volymen, skapar murar.
Igår likadant. Överlever med hjälp av överdoser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar